- av Adrijanna och Agent Orange

”4 § I andra fall än som avses i 1-3 § (fjällräddning, flygräddning och sjöräddning) skall den eller de myndigheter som regeringen bestämmer efterforska personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa. I 4 kap. 11 § förordning (2003:789) om skydd mot olyckor,
regleras polisens ansvar för efterforskning av försvunna personer i andra fall. Denna paragraf ersätter RtjL 27a §.”
- Sveriges Rikes Lag

2004 anmäldes 6768 personer försvunna i Sverige, 27 av dem i fjällen. Samma år avskrevs 4868 anmälningar efter att ”brottet” av förklarliga skäl kunnat avskrivas, därav 2294 stycken där gärningen betecknades som ”ej brott”. Dessa avskrivna fall behöver dock inte vara anmälda samma år. Hur många av de som anmäldes år 2004 är fortfarande försvunna? Statistiken kan dölja skrämmande siffror.

Hur många som verkligen försvinner är frågan ingen kan svara på. Vare sig rikspolisen eller statistiska centralbyrån kan eller vill ta fram fullständiga fakta från polisdistrikten eftersom att brottskoderna och deras tillämpningar hanteras olika, det inte finns något enhetligt regelverk för det. År 1997 ändrade man efter hård kritik från media lagen om eftersök av en försvunnen person. Men eftersom att det oftast inte föreligger något brott bakom anmälan handläggs de inte enligt de krav som ställs på polisiära ärenden i vanliga fall. Därför måste man söka informationen i varje polisdistrikt och förstå deras sätt att arbeta för att närma sig sanningen. Det är alltså i princip omöjligt att få en helhetsbild över försvinnarstatistiken. Varför är det så?

En preliminär sammanställningav den tillgängliga informationen ger vid handen att över 21000 människor fortfarande är försvunna sedan 1965. Uppskattningsvis har alltså ungefär 500 personer försvunnit varje år i Sverige.

Vart tar försvinnarna vägen?

Polisen svar är:
1. Självmant undanhållande (man vill av en eller annan anledning inte bli funnen)
2. Självdestruktivt, dvs. självmord. (exv. hopp från hög bro)
3. Olycka (exv. drunkningsolycka)

Varför väljer man att försvinna?

Det kan vara enligt polisen vara på grund av;
# Arbetet
# Familjen
# Nedstämdhet
# Nekad asyl
# Skatteskulder
# Misshandel
# Övervåld
# Betalningskrav
# ”Flykt från vardagen”

Vad är en försvunnen person?

Varje år inkommer det omkring 7000 anmälningar om försvunna personer till polisen. Dessa människor har på något sätt avvikit ifrån sitt ”normala” beteendemönster, varför deras omgivning uppfattat vederbörande som försvunnen när de inte får kontakt. Människor ur alla demografiska kategorier försvinner, barn, ungdomar, vuxna och gamla. Omständigheterna kring och bakgrunden till ett försvinnande kan se mycket olika ut. I många fall har den som uppfattas som försvunnen lämnat hemmet och inte återkommit. Barn försvinner från daghem eller sina dagmammor eller från föräldrarna ute på stan. Ungdomar kommer inte hem i tid. Vuxna med sociala och medicinska problem eller relationsstörningar försvinner. Äldre människor lämnar sjukhusavdelningen och försvinner. Människor kommer ifrån varandra när de är ute i naturen för att plocka bär och svamp eller tappar bort varandra i samband med någon fritidsaktivitet.

Av dessa 7000 anmälda försvinnanden är det endast ett fåtal ärenden som är rena ”vilsesituationer”, alltså människor som förlorat orienteringen och gått vilse. Vanligast är att man helt enkelt håller sig undan av fri vilja, men försvinnandet kan också bero på brott eller en olyckshändelse

Anhöriga utlämnade

Det är alltså polisen som bestämmer om och hur en person som försvunnit skall eftersökas och om räddningsledare skall tillkallas. Bedömer polisen att det inte föreligger misstanke om brott klassas det som ”ovisst läge”. Då övergår anmälan till handlägganing och då finns inga resurser eller möjligheter för polisen att agera. Anhöriga står helt utan hjälp och lämnas ensamma med sina spekulationer vilket ofta leder till sömnlöshet, sjukskrivning eller depression. Det polisen kan göra är att hänvisa dem till psykakuten. Där kan de få sömntabletter och antidepressiva preparat utskrivna.

Exempel på Polisens icke-agerande

I januari 1994 försvann ett kosovoalbanskt syskonpar från en flyktingförläggning i Valdemarsvik. Polisens efterforskningsarbete gav inget resultat. Polisen började sedermera misstänka att föräldrarna höll barnen gömda med hjälp av släktingar utomlands – något som skulle visa sig vara felaktigt. Sju månader senare anträffas syskonparet avlidna, två kilometer från Norrbacka flyktingförläggning. De hade frusit ihjäl.

Det riktades massiv kritik mot polisens efterforskningsinsatser både från media och de egna leden. När treårige Jesper försvann i Kungsbackaskogen tipsades polisen om att flygbasjägarna var beredda att gå in i terrängen och söka – polisen tackade nej. Några månader senare samma år, försvinner en flicka i Sävsjö. Polisen avbryter eftersökningarna vid mörkrets inbrott, trots att chefen för flygbasjägarskolan gör polisledningen uppmärksamma på att de har tekniken och kompetensen att söka dygnet runt utan avbrott i upp till sju dygn. Inom några timmar skulle de kunnat vara på plats med 100 soldater utrustade med mörkerhjälpmedel samt 20 stycken klass 3 hundar. Polisledningen ansåg att förbandet inte har något att tillföra, trots att de har som specialitet att söka upp soldater som är experter på att inte bli hittade, samt är utbildade i visuell spårning.

Lokalt faktaexempel

Göteborgs polisdistrikt hanterade förra året 1800 ärenden. 600 av dem var tonåringar varav 450 var flickor. I juli månad anmäldes 35 personer som försvunna. Av dem var 5 deprimerade, 2 mentalsjuka, 2 asylsökande, 13 tonåringar och resterande av mer allmän karaktär. I Göteborg är det varje år ca 30 personer som aldrig återfinns eller som man vet inte vill hittas.

Mysteriet med försvinnarna

Tänk om det är så att försvinnarna hamnar på samma ställe eller om de faktiskt försvinner rent fysikt. Vad är det som säger att de inte organiserar sig eller att det finns en organisation som ger dem en anledning att försvinna? Eller har de fallit offer för en organiserad operation av något slag? 500 människor om året, vart tar de vägen? På conspirare kommer vi inte att ge oss innan vi hittat svaret. Några av de självklara spår som statistiken aldrig kommer att kunna avslöja tar oss in i konspirationstänkandets grumliga vatten, men när inga andra ledtrådar återstår måste vi ställa frågor som ifrågasätter allt det vi lärt oss om det trygga svenska samhället. Internationellt är det ett accepterat faktum att de flesta försvinnare fängslats eller förts bort av sina egna regeringar. Tänk om det händer i Sverige.

Marias försvinnande

Det finns en rad indicier som tyder på att Maria inte kan klassificeras under de vanliga polisteorierna om olycka, självmant försvinnande eller självmord. För det första har vi intresset från anställda på Kerberos bevakning att försvåra Adrijannas utredning.genom hot, misshandel och stöld. Sådant inträffar knappast utan en anledning, må den vara personlig, ekonomisk eller politisk. För det andra vet vi att Maria intresserat sig för esoteriska ämnen, kanske inspirerad av sin mor Ingelas new-age teorier och att hon tillhört ett eller flera ockulta sällskap. Det skulle kunna tyda på att hon bortförts av en sekt eller annan andlig gruppering som vill hålla sig undan allmänhetens granskning. För det tredje vet vi att Marias man ”J” (Andreas i teveserien) är yrkespolitiker och därmed kan man misstänka kidnappningsmotiv kopplade till det. För det fjärde har vi matriserna som enligt Adrijanna återfunnits både i Ingelas skrifter från 60-talet (!) och Marias personliga kvarlåtenskaper. Att matriser kodade enligt samma system dykt upp i samband med conspirares utredning kan inte ses som en slump. Någon vill säga oss någonting. Men vad?

Fösvinnanden och konspirationen

21000 försvunna sedan 60-talet. En stadsapparat som motarbetar forskning i ämnet. En politikerhustru som försvinner. Ett vaktbolag som försöker tysta en utredning. Grafiska koder som kommunikationsredskap. Kalla mig paranoid om ni vill, men jag ser ett illavarslande mönster i fallet Maria. Jag är övertgad om att vi bara kan hitta lösningen på försvinnargåtan genom att våga söka djupt i maktens korridorer. I det här omfattande inlägget vill jag teckna en skissartad hypotes om hur Sverige skulle kunna fungera bakom mediaslöjor och mörkläggningar. Tolkningsramen jag använder är så kallad ”konspirationsteori” av amerikanskt snitt. Utgångspunkten är enkel; om Illuminatijägarnas grundläggande antaganden är korrekta, hur skulle Sverige passa in i den nya världsordningens planer? Traditionellt har svensk politik analyserats på den i mitt tycke föråldrade höger-vänsterskalan i stället för att granskas som en bricka i överstatliga krafters spel eller analyseras utifrån vem som egentligen vunnit på enskilda händelser och trender. Jag vill med mitt arbete ge en alternativ nutidshistoria och förbereda conspirares medlemmar på konfrontationer med krafter som de flesta väljer att blunda för. Mitt arbete är knappt påbörjat och beror helt och hållet på er vidare forskning. Kan ni hitta belägg för mina teorier, eller kommer ni fram till helt andra slutsatser under era efterforskningar?